Tegera Arena – Leksands stolthet, mötesplatsen som bär en hel kommun

På promenadavstånd från centrum och Siljans strand ligger Tegera Arena; mer än en ishall för Leksandsborna — en symbol för ortens självkänsla och en scen som drar folk från hela Dalarna. För många i Leksand är arenan synonymt med hemmaplan, lördagsnöje och möten över generationsgränser. Sedan ombygget och återinvigningen 2005 har Tegera Arena varit navet i både elit- och breddidrott, men också i musik, konferenser och kommersiella evenemang.

Kort historik: från 1965 till modern multiarena

Grunden lades redan 1965 med en klassisk ishall som bidrog till Leksands IF:s stora framgångar i svensk hockey. När kraven förändrades mot slutet av 1990‑talet blev en större ombyggnad nödvändig. Resultatet – invigningen 2005 – gav Leksand en modern anläggning med drygt 7 650 platser för hockey, stora publika ytor för mässor och en flexibel arena för konserter och konferenser. Namnet Tegera, som antogs 2010, knyter arenan till det lokala företaget Ejendals och speglar det starka samarbetet mellan näringsliv och idrott i kommunen.

Vad Tegera Arena betyder för Leksand i praktiken

Arenan är inte bara en bygning – den är en integrerad del av tätortens vardag och struktur. På matchdagar fylls gatorna av supportrar, restaurangerna ser fler gäster och hotellbokningarna ökar. Men Tegera Arena gör också insatser på vardagsnivå:

• Träningsytor för ungdomar och skolor – en grund för framtida idrottsutövare.
• Konferenser och mässor – cirka 4 300 kvm som lockar regionalt näringsliv.
• Kultur- och konsertlokal – sommartid omvandlas arenan och drar publik utanför hockeysäsongen.

Dessa funktioner visar varför arenan betraktas som en samhällsresurs: den samlar generationer, stärker det lokala näringslivet och gör att Leksand kan erbjuda evenemang som annars skulle ha hamnat i större städer.

Ekonomi, utmaningar och lokala diskussioner

Att driva en modern arena med kapacitet för nästan 7 650 åskådare kommer med hög kostnad. Dagens debatt i kommunen handlar mycket om hur dessa fasta kostnader ska balanseras mot intäkter och samhällsnytta. Under 2020‑talet har flera förslag diskuterats, där ett av de mest omtalade är att Leksands kommun köper in sig i Leksands IF Fastighets AB (företaget som äger Tegera Arena) med upp till 49 procent. Förespråkarna menar att ett kommunalt delägarskap skulle säkra tillgången på isytor och ge långsiktigt inflytande över anläggningens utveckling. Motståndare oroar sig för kostnadsbilden och risken för ökade skattepåslag.

Guldkorn och snabba fakta

• Publikkapacitet vid hockey: cirka 7 650 åskådare – stor för en ort av Leksands storlek.
• Multianvändning: mässyta på ungefär 4 300 kvm och flexibilitet för konserter och konferenser.
• Namnhistorik: öppnade som Ejendals Arena, bytte 2010 namn till Tegera Arena (Tegera = arbetarhandske från Ejendals).
• Internationell exponering: anläggningen har använts vid t.ex. JVM 2007 och internationella damturneringar.

Aktuellt läge och vad som väntar runt hörnet

Hösten 2026 präglas av två stora, konkreta frågor: hur klubben ska hitta hållbar ekonomi för arenadriften och hur kommunen ska ställa sig till ett potentiellt delägarskap. Samtidigt jobbar arenans ledning aktivt med att öka beläggningen under lågsäsong genom konserter och andra evenemang — ett aktuellt exempel är sommarens planerade konsert med Dotter, ett tydligt sätt att använda Tegera Arena som regional scen.

Framtiden för arenan i Leksand beror därför på två saker i huvudsak: 1) om Förvaltningen och Leksands IF tillsammans hittar en hållbar finansieringsmodell som minskar riskexponeringen, och 2) om kommunen väljer att bli delägare och därmed binder arenans roll ännu tydligare till kommunala mål för idrott, integration och besöksnäring. En stegvis strategi där arenan fortsätter vara hemmaplan för Leksands IF samtidigt som man ökar evenemang utanför hockeysäsongen bedöms som det mest realistiska spåret för att både bevara stoltheten och stärka ekonomin.

Avslutning – vad Tegera Arena betyder för dig som leksing

Tegera Arena är mer än läktare, kiosker och ett isgolv. För många i Leksand är den platsen där man träffar sina grannar, firar tillsammans, återvänder som hemvändare och visar upp bygden för gäster. Den symboliserar Leksands förmåga att ta stora kliv – även i en liten kommun – och den ställer oss inför svåra men nödvändiga val: hur vi värderar gemensamma mötesplatser, hur vi delar på kostnader och vinster, och hur vi bygger en framtid där både idrottsframgångar och samhällsnytta får plats. Oavsett utgång tror jag att Tegera Arena kommer fortsätta vara en av Leksands starkaste identitetsbärare under kommande år.