Vad den nya rapporten säger om nedskräpningen

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten redovisas för första gången nationella mätningar som visar hur skräpet utvecklats över tid – och enligt organisationen har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025.

Rapporten och resultaten är nationella, men berör även invånare i Leksand och övriga Dalarna genom hur vardagsmiljöer som gator, vägar och naturområden påverkas av nedskräpning.

Många upplever nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner, enligt organisationen.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter sticker ut

Enligt pressmeddelandet har det totala skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023 (mätt 2023–2025). Håll Sverige Rent kopplar minskningen till bland annat lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor.

Exempel på minskningar i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och att antalet fimpar har gått ner i mätningarna uppges nikotinprodukter fortsatt vara det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Nikotinskräp (inklusive fimpar, snus och andra nikotinrelaterade föremål) utgör cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Över 1 000 skräpföremål på en kilometer – ett vardagsexempel

För att illustrera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett exempel: en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana. På den sträckan skulle man enligt pressmeddelandet passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar långsamt

Rapporten lyfter också att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt uppger Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Enligt pressmeddelandet visar nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.