Analys pekar på risk för miljardkostnader vid missade EU-krav

Sverige kan drabbas av betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan berör hela landet, inklusive kommuner som Leksand, eftersom utsläppsminskningar inom transport och uppvärmning är centrala i åtagandena.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

IVL lyfter särskilt den så kallade ESR-sektorn (som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning). Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Del av gapet kan täckas med EU ETS – men kostar

Regelverket möjliggör att Sverige kan täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), enligt IVL:s sammanställning. Att använda dessa utsläppsrätter innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom de annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter denna möjlighet återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för resterande utsläppsgap

IVL beskriver i pressmeddelandet tre huvudsakliga alternativ för att hantera det återstående gapet:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade årliga utsläppstilldelningar). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används från EU ETS.
• Missa åtagandena. Enligt IVL skrivs utsläppsgapet då upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att täcka eller minska utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas även i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.