Oroliga energimarknader efter konflikt i Mellanöstern

Det ansträngda läget på den globala olje- och drivmedelsmarknaden påverkar även Sverige genom stigande priser. Enligt Energimyndigheten finns det i nuläget ingen brist på drivmedel i Sverige, men myndigheten bedömer att läget kan förändras snabbt. För hushåll och företag i bland annat Leksand kan utvecklingen märkas genom ökade kostnader för resor och transporter.

Hormuzsundet uppges vara i praktiken stängt

Energimyndigheten uppger att det pågående kriget i Mellanöstern har lett till stor påverkan på den globala försörjningen, bland annat eftersom Hormuzsundet i praktiken varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor tillbaka (enligt myndighetens pressmeddelande den 2 april 2026).

Myndigheten följer utvecklingen i samverkan med andra berörda aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan bli aktuella för att minska drivmedelsförbrukningen.

”Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen”, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Leveranser i april kan bli de sista på ett tag

Enligt Energimyndigheten anländer de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Myndigheten pekar särskilt ut att det i Europa främst kan vara tillgången på diesel och flygbränsle som påverkas, eftersom en stor andel vanligtvis importeras från Mellanöstern.

”Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer”, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder vid behov

Energimyndigheten listar flera exempel på åtgärder som Sverige och EU kan införa om det krävs en dämpning av drivmedelsförbrukningen:

• Informationskampanjer för ökad medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad förbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt: möjlighet för regeringen att besluta om ransonering.

Regeringen: lageravtappning 2 april–30 juni

Regeringen beslutade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning av oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Åtgärden ska ske samordnat med andra länder inom Internationella energibyrån (IEA).

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager. Regeringen beskriver initiativet som ett sätt att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden när oljetransporter genom Hormuzsundet nästan helt har avbrutits.

”Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden”, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

”I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning”, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Så fungerar Sveriges beredskapslager

Regeringen och Energimyndigheten uppger att Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, vilket gör att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Sveriges bidrag i avtappningen motsvarar cirka 14 dagars lager.

I bakgrunden till regeringens beslut anges att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet.